Nu sitter vi här på Arlanda, jag och Uffe. Planet är försenat. Men vad gör det? Ikväll är det endast ackreditering och lottning, det är inte förrän imorgonkväll jag ska ställa mig på vågen för att väga in i -81.

Under morgondagen, dock en bit från Belgrad, tävlar Klara, Emil, Linus, Axel och Felicia på Junior Swedish Open i Haninge.

Nu är det dags att boarda, nästa uppdatering kommer ikväll ifall wi-fi tillåter.

Olle

Igår, söndag, tog Olle sin första av förhoppningsvis många kommande Europacupmedaljer.

Efter 5 tuffa matcher, 1 förlust och 4 vinster, plockade han hem bropnspengen med stil.

I de första 2 matcherna såg Olle lite vaksam ut.

I första matchen mötte han sin motståndare bra i greppningen och attackmässigt. Han backade inte när finnen han mötte sökte bättre grepp och attack utan Olle gick rakt på och såg stabil ut.

I andra matchen blev han för stillastående och förlorade tyvärr mot Zachary Burt från Kanada. Liksom i första matchen var Olles attackfrekvens på tok för låg vilket gav motståndaren tid att jobba och komma med egna attacker.

Efter det gjorde Olle ett ordentligt ryck och vann den tredje matchen stabilt. Den fjärde matchen vann han spektakulärt med dagens utan tvekan snyggaste kast mot en armenier. Olle kom in med höften perfekt och slängde sin motståndare åt helv*!•, vilket var en otrolig lättnad eftersom han låg under på en wa-zari under nästan hela matchen.

Efter den matchen var det bronsmatch mot den dansken Kjeldsen som hade en 15:e plats på europarankingen (Olle låg på 68:e plats , före matchen).

Efter ännu ett snyggt höftkast och nervösa minuter lyckades Olle hålla undan dansken med en ledning på wa-zari. De sista 30 sekunderna låg det en varning i luften på Olle, en varning som skulle gett Kjeldsen en vinst eftersom Olle redan fått tre varningar under matchens lopp... Fyra varningar och man förlorar... Men han lyckades hålla huvudet kallt och var tillräckligt aktiv för att rida ut de sista sekundrarna.

En riktig rysare som var otroligt jobbig att coacha rent psykiskt för min del...

Grattis Olle, nu tar jag semester!
/Emil

Olles vinst över Kjeldsen uppmärksammades.

Brons!
/olle

Jag, coach Emil, och Olle är nu i Tampere redo för morgondagens tävling.

Olle väger in ikväll men lottningen har redan kommit.

Och här är lottningen!

Det är ungefär 3 veckor sen jag drog på mig en oturlig fotskada där min fot hoppade ur led. 
När jag röntgade foten hittades inga allvarliga skador men foten har kommit ivägen för min judoträning så det har bara varit gym på schemat.

Jag är dock på väg tillbaka men det måste gå snabbt med tanke på att Junior Swedish Open är runt hörnet, en tävling jag ännu inte lyckats vinna!

Innan det kommer jag och Olle åka till Tampere i Finland där Olle kommer tävla i ytterliggare en Europa Cup, Finish Open. 
Jag följer med som coach och kommer se till att Olle når en medalj den här gången. Han har kapaciteten, nu måste vi bara leverera!

/Emil

Jag och storebröderna drog idag ut under en bro vid St:Eriksplan iförda judodräkter för att fotas av proffsfotografen Viktor Fremling. Tillsammans med lillebro Pelle som assistent tror jag att slutresultatet av bilderna blev super!

Det är nu bara att vänta och se hur de riktiga bilderna blir... Men så länge har ni lite bakom kulisserna-bilder!

/klara

Klockan är 05:45 på Wiens flygplats. Boarding till mitt flyg mot Arlanda inleds snart och jag  skriver med viss besvikelse resans avslutande inlägg.

Det gick inte som jag tänkt mig. Det gjorde inte det. Efter en väldigt stark och säker inledning tog det stopp i tävlingens andra runda. Snöpligt. Framförallt billigt. Det kändes så bra i kroppen, huvudet satt på rätt plats och tungan låg rätt i mun. Jag var väl förberedd och förväntansfull att få mäta mig själv. Tyvärr kunde jag inte riktigt göra det. I en match där jag var starkare, bättre och säker förlorade jag mot en motståndare som verkade mer förvånad över det än jag själv. I ett försök att fly undan mitt grepp lyckades han slänga mig. Sånt som händer och tyvärr hände här.

Allt är däremot inte fy skam, min första match var riktigt bra men en rationell utvärdering kommer senare, då den överhängande bevikelsen släppt. Hur tråkigt det än är utgör detta ändå ett av de viktigaste momenten för en idrottare, förlusten. Många fler kommer och dem blir aldrig lättare att hantera. 

Med optimism kan jag ändå titta på tävlingen här i Bratislava och säga: "Ja ja, shit happens. Jag kan komma längre och det finns ingen anledning till att det inte snart sker. Fler matcher kommer." 

Nu ska jag fortsätta mitt pluggande inför inlämningen och seminariet på skolan om åtta timmar och du kan ta del av bilderna från det natursköna Bratislava.

/Olle

Medaljregn vart det denna helg som så många andra gånger!

Ville, Pelle och Emil åkte med klubben till Åbo och presterade där borta, Olle tävlade i Europacupen i Bratislava och jag åkte med ett annat gäng svenskar till England för att tävla i deras nivå 4-tävling "Heart of England" i Walsall utanför Birmingham.

Jag, Ida och Amanda (de två andra tjejerna som tävlade) började alla vid 14:00 på olika mattor och såklart gick alla våra matcher samtidigt eller med 10 sekunders mellanrum så en del springande blev det för vår coach Lars på plats!

Min första match gick mot en landslagsaktiv engelska. Hon var en aning kortare än jag men väldigt stark och dessutom vänstergreppare som jag tidigare och fortfarande har problem med! Men matchen slutade i alla fall med vinst till mig då hon fått en varning... Fast jag var nästan på väg att få poäng i slutet då jag kontrat henne. Eftersom jag stått över den första matchen var jag nu i semifinal mot en annan engelska. Hon var väldigt på i början men jag ägde fortfarande matchen och arbetade mer med greppningen och fötterna. Efter två minuter blev hon mycket tröttare. Jag fick in en yoko som sedan viftades bort av domaren. Men med 40 sekunder kvar fick jag in en kontring bakåt och en yoko som domarna inte missade. Sedan fick jag en fasthållning, men tjejen jag körde mot var helt slut och klappade av, så ippon till moi!

Finalen gick mot en tredje (no suprise) engelska där vi gick nästan hela matchen ut tills jag i slutet fick en fasthållning och vann. Inte mycket mer att säga än att de definitivt kör en annan judo i England och mycket mer attackvänlig är den. Så fort tjejerna får greppet kastar dom och inte bara snabbt utan hårt!

Iallafall blev det guld till mig och Ida och ett brons till Amanda! Så har man lyckats att skaffa lite ranking poäng i England också :)

Jag skulle vilja tacka Molkoms Judoklubb så otroligt för att jag fick hänga med och chilla i England och sen att dom fixade allt med boende i en supertrevlig familj! Hatten av och jag kommer ju definitivt försöka hänga med nästa år. Förhoppningsvis med ett större gäng då också!

/klara

yes så just nu befinner jag mig i england.. Någonstans i mitten av det iallafall.. Och ska tävla i heart of england i morgon, en ganska stor level 4 tävling här borta.. Började åka i torsdags med ett annat gäng från molkom och frövi jk och har än så länge haft det grymt! Nu är det bara vikten och guldet som ska ros hem.